Hic et nunc/ Här och nu

Så, nu har barn….

…och barnbarn lämnat mig och syskon för att bila en lång väg till Tipperary. På torsdag morgon går färjan från Calais till Dover, därefter ska de över England och Iriska sjön för att sedan ha ca 12 mil hem. Ensam kvinna i bil med fyra barn är tufft gjort tycker jag men inget är omöjligt för denna min äldsta dotter. Visst känns ensamheten när de inte är här men huvudsaken de är friska, lyckliga och att inget ont händer dem. Tiden har gått som en virvelvind och inte en minut har varit utan händelser. Vi har fiskat mycket men inte fått mycket till fångst. Personligen tycker jag  om att fiska. Det ger både lugn och spänning. Bakluckeloppis har vi också idkat. Kul, men helst vill köparna få sakerna gratis vilket vi skrattade gott åt bakom deras ryggar. Bad och lek är ju något som varit givet. Barnen är duktiga på en hel del bl a att dansa, både Hip hop och irländsk dans. Ett litet foto på Sasha i färd med att öva i  Medborgarskolans lokal. Där vill de att hon ska leda en grupp nästa sommar. Av den förfrågan blev hon stolt.
Nu mörknar det tidigt och man känner höstens intåg. För mig ger det lugn. Jag är höst och vintermänniska. När jag nu får lite mer tid ska jag försöka ägna mig lite oftare åt min sida bl a ska jag förändra layouten och göra den lite gladare. Jag har varit lit dålig i ett par månader vilket också påverkat min syn men jag fortsätter som förut trots att jag kanske inte uppmärksammar de fel som mina besökare gör. So what, the show must go on.
//Gunilla
Annonser

2 svar

  1. Quinny

    Nej, jag är INTE höst- eller vintermänniska. Saknar den falnade sommaren men värme, öppenhet och som jag tycker mer glädje. Snart flyr jag den… Söt bild på ditt barnbarn. Kan riktigt se hur fötterna rör sig. Barn bjuder på sig själva. Underbart!Birgitta

    25 augusti, 2010 kl. 02:33

  2. Quinny

    Hej, Gunilla! Vet inte om du skall uppdatera denna sida, men jag hoppas du läser kommentarerna… Jag skrev en svar till din kommentar i min egen blogg, i fall om att… Det är roligt att du tycker om mina bilder, fotografin står mig ju mycket nära. Gör så gott jag kan. Hoppas du kan fortsätta att fota och att tiden räcker till. Ha en fin dag! Kram Birgitta

    1 september, 2010 kl. 03:52

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s